Författare: Åsa

Att gå upp på Kebnekaise är något som stått på vår ”Vad-vi-vill-göra-lista” ett bra tag. I år hade vi planerat in det i semestern och hade totalt 5 dagar i fjällen (dvs 3 dagar att försöka gå upp på toppen och 2 dagar att gå från- och till Nikkaloukta från Kebnekaise fjällstation). Återigen får vi tacka vädergudarna för det mest fantastiska fjällväder vi någonsin varit med om: 20 grader och sol alla 5 dagar!

Vi hade bokat in oss på en guidad topptur upp på Kebnekaise den första av de tre dagarna vi bodde på fjällstationen, vi gav oss iväg redan kl 07.15 i strålande väder. Tempot var till en början ganska högt (om vi hade gått själva hade vi gått långsammare men det var inget omöjligt tempo att hålla), det gick dock långsammare när det började bli brantare. Det finns 2 vägar upp på Kebnekaises sydtopp, den östra och den västra. Vi gick den östra eftersom vi gick den guidade turen och den innehåller dels vandring över en glaciär och sedan klättring (Via ferrata, där man hakar fast sig själv i en stålvajer som går längs hela berget). Den östra leden är kortare än den västra som man kan gå på egen hand. Vi kom upp bland de första guidade grupperna vilket var bra eftersom det får plats typ 4 personer på toppen och det blev kö ett tag efter att vi varit uppe. Det var väldigt maffigt att gå upp och få se den fantastiska utsikten över fjällvärlden, efter att vi varit upp åt vi vår medhavda lunch precis nedanför toppen. Det var vindstilla och soligt så man kunde sitta i T-shirt och bara njuta av utsikten – det är nog inte många dagar per år som man kan göra så 🙂

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som vanligt när det gäller att vandra tycker jag att det är jobbigare att gå nedför än uppför men det gick det också trots trötta ben. Vi var tillbaka vid fjällstationen kl 17.15, ca 10 h efter det att vi startade.

Dagen efter toppbestigningen tog vi en kortare vandring (bara 7 km…) fram och tillbaka till ”Jättegrytorna” – häftiga stenformationer vid älven. På vägen dit hittade vi ett eget litet vattenfall som vi stannade och badade fötterna i. Väl framme vid älven åt vi lunch och jag bytte om till bikini och satt och solade vid den forsande älven! Jag tog dessutom ett dopp i det kalla klara glaciärsmältvattnet…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tredje dagen tog vi en dagstur till Tarfaladalen där man passerade en forskningsstation innan man kom fram till stugan som STF har precis vid en sjö. Man passerade också vad som kändes som oändligt många stenar och klippblock som man fick gå över, det var en trevlig men lite väl stenig tur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa dag var det bara att i strålande sol gå tillbaka mot Nikkaloukta, precis som på vägen upp till Kebnekaise tog vi båt en knapp tredjedel av vandringen. Vid nedre båtbryggan åt vi dessutom renburgare på ”Lap Dånalds” 🙂 Åskmolnen hängde runt omkring oss sista biten in mot Nikkaloukta men solen fortsatte att lysa på oss och regnskurarna drog vidare någon annanstans.

Vi är nu hemma från Islandsresan som har varit väldigt bra. Med tanke på att det på Island tydligen är den regnigaste sommaren sen 1955 så har vi haft väldigt tur med vädret. Det regnade en del men mest när vi ändå satt i buss eller bil så det gjorde inte så mycket.

Första dagarna var vi Reykjavik (där det visserligen var så kallt att t.o.m Patrik tog på sig vantar…), vi åkte till Blue Lagoon och badade i de varma källorna och tyckte lite synd om personalen som fick stå ute i duggregnet med vinterkläder på sig och kolla på alla turister som låg och drack drinkar i poolen….

Sen handlade vi upp oss på mat inför vandringen Landmannalaugar – Þorsmörk som var själva huvudmålet med Islandsresan. Vandringen började i strålande solsken i Landmannalaugar och första dagen var det 12 km vandring och en höjdskillnad på knappt 500 m (uppför) till Hrafnitinnusker vilket gjorde att vid första stugan/tältplatsen var det fullt med snö!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var lite av en chock att det var så pass mycket snö där vi skulle tälta men som tur var fanns det fortfarande en plats precis bredvid huset där vi trängde in vårt tält, det positiva var ju att vi hade inbyggt kylskåp i förtältet 🙂

Dag två innebar också 12 km vandring varav de första 3 över snön där det stundtals var ganska jobbigt att pulsa fram. När man kommit över snöfälten (där vi tackade vädergudarna för att det inte var regn- eller snöstorm) öppnade sig dock landskapet och vi åt lunch i solen med en obeskrivbar utsikt över nu gröna berg där man såg Alftavatn – sjön där nästa stuga skulle finnas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dag 3 mellan Alftavatn (som betyder svansjön) och Botnar, 15 km bjöd på vandring genom landskap med svart sand, under själva vandringen var vi dock mestadels insvepta i dimma/duggregn som dock var snällt nog att göra lite uppehåll så att vi kunde äta lunch och pausa i hyfsat bra väder. När vi kom fram till stugan klarnade det dock och solen lyste på oss hela kvällen och vi tog en liten extra vandringtur efter att ha fått upp tältet till en sjukt maffig ravin (160-180 m hög). Ravinen gör sig inte alls på bild, den var mycket häftigare i verkligheten när man såg fåglar sväva runt långt nere i ravinen.Ravinens namn var dock väldigt svårt att uttala, Markarflótsgljúfur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista dagens vandring till Þorsmörk, också den 15 km, bjöd på blandat väder: sol och det utlovade horisontella regnet lite blandat om vartannat. Vi passade dock på att pausa under de soliga stunderna 🙂 Vandringen avslutades med ett vad över en stor älv och sedan genom fjällbjörkskog som kändes som att det kunde ha varit i Sverige. När vi kom fram var det väldigt skönt att få sova inomhus i 2 sängar (det regnade ute…) och slippa laga mat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter vandringen åkte vi öster ut på Island mot Vatnajökull men det får komma i ett senare inlägg.