Kategori: Nationalparker Sverige

Här kommer ett mer informativt inlägg om Padjelanta nationalpark. Vi startade vår vandring i Ritsem där vi tåg båten över vattnet till Vaisaloukta där vi startade vår vandring söderut mot Kvikkjokk. För att dokumentera skriver jag nu upp alla de fjällstugor som vi passerade, fjällstugorna i början och slutet av vandringen drivs av STF medan det är samerna som driver de flesta av fjällstugorna i själva nationalparken.

•  Vaisaloukta
• Kutjaure
• Låddetjåkkå
• Arasloukta
• Staloloukta
• Touttar
• Tarralouppal
• Såmmarlappa
• Tarrekaise
• Njunjes
• Kvikkjokk

Vandringen gick i princip uppe på kalfjället fram till någonstans mellan Tarralouppal och Såmmarlappa då man börjar gå ner i Tarradalen som på sina håll är otroligt frodig där man får gå bland ormbunkar och blommor som nästan är högre än en själv. Jag trivs bäst uppe på kalfjället eftersom det lät blir varmt, myggigt och blött nere bland växtligheten men det är ändå ganska häftigt att uppleva all den otroliga grönska som finns. I år dokumenterade vi de flesta blommor vi såg och jag har nu försökt kolla upp vilka arter vi såg, så här följer en mängd bilder på olika blommor som vi passerade 🙂

Utöver detta såg vi även mer vanliga blommor som blåklockor, smörblommor, smörbollar, rallarros, hönsbär, förgätmigej och midsommarblomster. För första gången så kunde vi också plocka lite hjortron att äta direkt från myren eftersom de mot slutet  av vandringen faktiskt precis började vara mogna – gott!

Långhelgen som just passerade innehöll massor med härliga upplevelser. Först en mäktig konsert med Håkan Hellström på ett fullsatt Ullevi, publikrekord slogs med över 70 000 personer. Att vara en del av 70 000 personer som sjunger allsång med Håkan var grymt!

Vi hade hyrt bil för att ta oss till Göteborg och passade då på att kombinera den resan med att åka en omväg hem via inte mindre än två nationalparker. Först besökte vi Store Mosse nationalpark som ligger i närheten av Värnamo i Småland. Det var en relativt stor park, vi vandrade 14 km runt Kävsjön och tältade sedan vid Södra Svänö. Det var otroligt varierande landskap, torra sandiga tallskogar blandat med stora öppna myrmarker (de största i Sverige söder om Lappland) och grönskande lövskog/ängar med betande kor. Häftigast var den gungfly vid södra delen av Kävsjön som om jag förstod rätt bestod av ett lager med växter och rötter som flöt ovanpå ett 1,5-3 m djup del av sjön. Det var soligt och varmt så vi tog en paus i kvällssolen ute på leden över myrmarken, låg på en bänk och kände varma vindar blåsa in från myren. Efter det vågade vi oss på att tälta trots varning för att kor gick fritt i området där vi tältade, de verkade dock befinna sig på annat håll. Det var väldigt nytt att man fick tälta i nationalparken, så tältplatser var inte tydligt anvisade ännu. Jag hade mailat och fått en karta från naturum/länsstyrelsen som vi försökte följa.

Morgonen efter lämnade vi Store Mosse något knottbitna och begav oss vidare nordöst i Småland till nationalparken Norra Kvill (i närheten av Vimmerby). Det var en liten nationalpark, vi tog långa vandringsleden som totalt blev knappt 5 km runt stora och lilla Idgölen. Parken bestod av gammelskog som inte rörts på 150 år och två fina små sjöar där vi hittade både vita och gula näckrosor och blommande skvattram. För att lära vi ska lära oss mer om växter har Patrik gett mig i läxa att kolla upp svensk och latinskt namn på alla blommor som jag lägger upp bilder på så det har jag nu lyckats ta reda på.

 

Idag hände det, vi tog oss äntligen iväg till den nationalpark som ligger närmast där vi bor (och som vi trots det inte varit i någon gång)! Och vi upptäckte att denna årstid passar sig utmärkt för vandring den också, något kallt var det men det berodde mest på att vi borde tagit med oss varmare vantar… Vädret är som vanligt inte helt pålitligt, när vi klev ut genom porten och gick till tunnelbanan var det sol och riktigt varmt vilket sedan på pendeltåget ut mot Handen förbyttes till dimma och väl framme i Tyresta så låg rimfrosten vacker på alla träd och det kändes mer som vinter än vår.

Vi hade kollat snabbt på en karta igårkväll och uppskattade att den runda vi tänkt gå var ca 10 km. Vi hade fel, den visade sig vara 16 km så vi kom tillbaka till busshållplatsen med ca en halvtimmes marginal innan mörkret föll.

Både naturen och vädret var varierande, vi gick på breda gångvägar, små stigar, spångar över myrar, klipphällar, djup skog och ung skog (som vuxit upp efter branden för ca 15 år sedan) i både solsken och vårväder och tät råkall dimma.

Helt klart en väldigt bra dag och helt klart att det blir fler turer i Tyresta. När det gäller nationalparker så har vi nu klarat av 7 st, Sarek, Stora sjöfallet, Abisko, Skuleskogen, Tresticklan, Tiveden och Tyresta. Det betyder att det finns hela 22 nationalparker kvar att upptäcka 🙂