Jag har under de senaste dagarna testat ett uråldrigt hantverk nämligen att plocka upp egen lera (blålera), torkat/pressat leran så att den fått rätt konsistens, och sedan försökt skapa skålar. I brist på drejskiva  (och drejkunskaper) har jag använt mig av ringmetoden som går ut på att man kavlar/rullar ut korvar av leran som man sedan lägger på varandra för att på så sätt bygga på höjden.

Denna metod användes redan på stenåldern och när jag satt och rullade ut leran var det som att känna en underlig samhörighet med människor genom tusentals år. Tänk hur många människor som gjort just det jag gör nu! Jag undrar vad de tänkte på och hur deras liv såg ut? Vilka likheter och skillnader är det mellan deras liv och mitt?

Det var längesen jag blev så uppslukad av något, som att tiden upphör att existera och koncentrationen är på max. Det är lätt att bli kanske en aning för entusiastisk och vilja bygga en egen ugn att bränna i och flytta upp hit och hålla på med lera på heltid! Hur som helst så vore det häftigt att ha plockat upp egen lera och gjort något av den som går att använda, ska bara försöka fundera ut något smart och enkelt sätt att försöka bränna leran på också.