Eftersom jag tycker om ordspråket ”Bättre sent än aldrig” så kommer här en reseberättelse från min och Patriks fjällvandring i Jämtland förra sommaren.
Fredag 16 /7 2010
Vi lämnar ett underbart Stugan kl 07.40 och åker Docksta – Sundsvall, Sundsvall – Ånge (lunch på kinesen i Ånge) och sedan Ånge – Enafors för att där bli hämtade med buss till Storulvån. Efter en snabb titt på fjällstationen ger vi oss iväg för att hitta en tältplats. Efter en del uppförsbacke kommer vi upp och fjällvärlden öppnar sig, underbart! Fantastiska berg. Vi kommer fram till hängbron över Lillulvån och korsar denna rangliga bro för att sedan slå läger några hundra meter från bron vid en alldeles egen liten fjällbäck. Middag blir biffstroganoff tillagad kvällen innan. Efter mycket fotograferande kryper vi in i tältet när solen går ner kring 22-tiden. Det tar ett tag att somna, det är många ljud (främst vinden som fladdrar i tältduken). Efter en mycket blåsig ochlite kall natt stiger vi upp vid 7-tiden (Åsa) och 8-tiden (Patrik) för att äta frukost.
Vi lämnar ett underbart Stugan kl 07.40 och åker Docksta – Sundsvall, Sundsvall – Ånge (lunch på kinesen i Ånge) och sedan Ånge – Enafors för att där bli hämtade med buss till Storulvån. Efter en snabb titt på fjällstationen ger vi oss iväg för att hitta en tältplats. Efter en del uppförsbacke kommer vi upp och fjällvärlden öppnar sig, underbart! Fantastiska berg. Vi kommer fram till hängbron över Lillulvån och korsar denna rangliga bro för att sedan slå läger några hundra meter från bron vid en alldeles egen liten fjällbäck. Middag blir biffstroganoff tillagad kvällen innan. Efter mycket fotograferande kryper vi in i tältet när solen går ner kring 22-tiden. Det tar ett tag att somna, det är många ljud (främst vinden som fladdrar i tältduken). Efter en mycket blåsig ochlite kall natt stiger vi upp vid 7-tiden (Åsa) och 8-tiden (Patrik) för att äta frukost.
.
Lördag 17/7
Efter att ha ätit frukost och packat ihop tält och sovsäckar ger vi oss iväg kl 10.05. Från början går det långsamt eftersom det är hård motvind och seg uppförsbacke, solen kommer fram och fjällen visar sig från sin bästa (fast blåsiga) sida. Efter ca 2 timmar kommer vi fram till Spåimer rastplats där vi i lä av en sten försöker koka pasta till vår egentorkade köttfärsås. Efter att lågan blåsts ut ett antal gånger blir maten äntligen varm = gott! Efter en lång lunch (tiden bara försvann) börjar vi vår vandring igen vid halv två. Fantastisk utsikt mot Sylmassivet i klart solsken. Vi äter choklad och nötter i lä av en kulle och fortsätter sedan. Klockan 15.15 kommer vi till bron där leden från Blåhammaren möter våran led. Vi har ca 4 km uppförsbacke framför oss. Tungt. En sista paus vid Gamla Sylens vindskydd innan resterande uppförsbacke tas itu med. Väl uppe på Sylarnas station är vi trötta och det blåser kuling och finns ingenstans att i lä slå upp vårat tält vilket resulterar i att vi faller för frestelsen att ta in på vandrarhemmet vilket vi gör och spenderar natten i rum nr 17 “Gästrikland”. Middag bestående av tortellini, salami, torkade trattkantareller och parmesanost tillagas i riktigt kök. Te på rummet, fotografering i solnedgång och planering av morgondagens målsättning att bestiga Storsylen. Klockan 22.15 är det dags att sova för att orka med morgondagens 730 höjdmeter. Det är alltså bara att hoppas på att Storsylen inte ligger insvept i dimma imorgon bitti…
Efter att ha ätit frukost och packat ihop tält och sovsäckar ger vi oss iväg kl 10.05. Från början går det långsamt eftersom det är hård motvind och seg uppförsbacke, solen kommer fram och fjällen visar sig från sin bästa (fast blåsiga) sida. Efter ca 2 timmar kommer vi fram till Spåimer rastplats där vi i lä av en sten försöker koka pasta till vår egentorkade köttfärsås. Efter att lågan blåsts ut ett antal gånger blir maten äntligen varm = gott! Efter en lång lunch (tiden bara försvann) börjar vi vår vandring igen vid halv två. Fantastisk utsikt mot Sylmassivet i klart solsken. Vi äter choklad och nötter i lä av en kulle och fortsätter sedan. Klockan 15.15 kommer vi till bron där leden från Blåhammaren möter våran led. Vi har ca 4 km uppförsbacke framför oss. Tungt. En sista paus vid Gamla Sylens vindskydd innan resterande uppförsbacke tas itu med. Väl uppe på Sylarnas station är vi trötta och det blåser kuling och finns ingenstans att i lä slå upp vårat tält vilket resulterar i att vi faller för frestelsen att ta in på vandrarhemmet vilket vi gör och spenderar natten i rum nr 17 “Gästrikland”. Middag bestående av tortellini, salami, torkade trattkantareller och parmesanost tillagas i riktigt kök. Te på rummet, fotografering i solnedgång och planering av morgondagens målsättning att bestiga Storsylen. Klockan 22.15 är det dags att sova för att orka med morgondagens 730 höjdmeter. Det är alltså bara att hoppas på att Storsylen inte ligger insvept i dimma imorgon bitti…
Söndag 18/7
Dagen började med att väckarklockan ringde klockan 07.00 och vi gick upp en kvart senare och åt frukost (pasta med pesto). Vid frukosten blickade vi ut över ett sylmassiv insvept i dimmoln…
Dagen började med att väckarklockan ringde klockan 07.00 och vi gick upp en kvart senare och åt frukost (pasta med pesto). Vid frukosten blickade vi ut över ett sylmassiv insvept i dimmoln…
Väderprognosen talade dock om att det skulle klarna upp vid 12-tiden varför vi strax efter 10-tiden gav oss iväg på ett toppförsök. Nästa direkt drog dimmolnen in och det började regna. Vi klädde på oss regnkläder och fortsatte, det skulle ju klarna!!! Vi följde den rösade leden och sikten var så dålig att man bara såg ett röse framåt. Vi korsade en å och det blev klippigare. Regnet tilltog och vi var blöta och rikigt kalla. Det verkade inte vara på väg att klarna och vi tog därför beslutet att vända tillbaka. Vi hade då nått till ca 1450 m. Vi tog oss ner en bit och lagade i regnet till frystorkade lunchporttioner, fingrarna var dock så kalla att det var svårt att få upp dem och börja äta. Vi fortsatte neråt och kom ner under molnen, regnet avtog sakta och efter ett tag tog vi en choklad och kaffe/te- paus. Vi tog oss tillbaka till stationen och packade om väskorna och gav oss iväg för att hinna en bit mot Blåhammaren. När vi kom ut var alla moln som bortblåsta och syltoppen var omgiven av klarblå himmel. Typiskt!
Måndag 19/7
Väckarklockan ringde kl 06.30 vi kom upp strax innan 07.00. Frukost tillagas i den kalla morgonen (blåsigt, dock ej lika som första tältningsmorgonen). Tiden går och strax efter 9 påbörjar vi vår ca 16 km vandring mot Blåhammaren. Först en tung uppförsbacke med skavande fötter sedan en paus med varmakoppen och choklad. Vi travar vidare i optimalt vandringsväder, växlande molnighet, svalt och lagom blåsigt. Vid halv ett når vi Enkälens vindskydd där vi äter lunch (egentorkad köttfärssås). Kvart över ett drar vi vidare (efter att ha plåstrat om mina fötter…) och nu är det platt / nedför över myrar och öppna vidder. Snart bär det av de sista 5-6 km i uppförbacke till Blåhammaren på 1086 möh. Krön efter krön avlöser varandra och det känns som om vi aldrig kommer fram. Med onda fötter och trötta ben kämpar vi vidare och de sista km går på vilja och envishet. Klockan halv fem är vi äntligen framme. Efter strul med bokningar får vi till sist plats i ett 14 bäddars rum (istället för 6-bäddar) och vi duschar snabbt innan 3-rätters middag intas i restaurangen kl 18.00. Vi äter gott och pratar med de som sitter vid vårat bord till ca 21.15. Strax innan 22 är det dags att sova innan sista dagens vandring tillbaka till Storulvån.
Väckarklockan ringde kl 06.30 vi kom upp strax innan 07.00. Frukost tillagas i den kalla morgonen (blåsigt, dock ej lika som första tältningsmorgonen). Tiden går och strax efter 9 påbörjar vi vår ca 16 km vandring mot Blåhammaren. Först en tung uppförsbacke med skavande fötter sedan en paus med varmakoppen och choklad. Vi travar vidare i optimalt vandringsväder, växlande molnighet, svalt och lagom blåsigt. Vid halv ett når vi Enkälens vindskydd där vi äter lunch (egentorkad köttfärssås). Kvart över ett drar vi vidare (efter att ha plåstrat om mina fötter…) och nu är det platt / nedför över myrar och öppna vidder. Snart bär det av de sista 5-6 km i uppförbacke till Blåhammaren på 1086 möh. Krön efter krön avlöser varandra och det känns som om vi aldrig kommer fram. Med onda fötter och trötta ben kämpar vi vidare och de sista km går på vilja och envishet. Klockan halv fem är vi äntligen framme. Efter strul med bokningar får vi till sist plats i ett 14 bäddars rum (istället för 6-bäddar) och vi duschar snabbt innan 3-rätters middag intas i restaurangen kl 18.00. Vi äter gott och pratar med de som sitter vid vårat bord till ca 21.15. Strax innan 22 är det dags att sova innan sista dagens vandring tillbaka till Storulvån.
Tisdag 20/7
Dagens vandring påbörjas klockan 9.10 efter att ha ätit frukost på vandrarhemmet. Första halvan av vandringen är mycket vacker, fina vyer och bra väder. Detta kräver såklart mycket fotograferande. Vi åt luch vid ??? det blev dock inte så mycket ätit eftersom vi åt några tuggor av den frystorkade maten och sen hällde ut resten för det var verkligen inte gott. Patrik lagade dock till torkade äpplen med kanel och socker. Medan vi åt avtog vinden och myggorna började svärma runt oss. Resterande del av vandringen gick över fjällbjörksbeväxta kullar med massa små bäckar. Väldigt vackert men det var svårt att tänka på så mycket annat än alla ettriga surrande myggor i den kvava luften. Strax innan halv tre kom vi fram till Storulvåns fjällstation. Vi duschade och åt en andra lunch. Klockan 16.20 gick bussen till Enafors och klockan 17.15 lämnade vi Enafors med natttåget tillbaka mot Stockholm.
Dagens vandring påbörjas klockan 9.10 efter att ha ätit frukost på vandrarhemmet. Första halvan av vandringen är mycket vacker, fina vyer och bra väder. Detta kräver såklart mycket fotograferande. Vi åt luch vid ??? det blev dock inte så mycket ätit eftersom vi åt några tuggor av den frystorkade maten och sen hällde ut resten för det var verkligen inte gott. Patrik lagade dock till torkade äpplen med kanel och socker. Medan vi åt avtog vinden och myggorna började svärma runt oss. Resterande del av vandringen gick över fjällbjörksbeväxta kullar med massa små bäckar. Väldigt vackert men det var svårt att tänka på så mycket annat än alla ettriga surrande myggor i den kvava luften. Strax innan halv tre kom vi fram till Storulvåns fjällstation. Vi duschade och åt en andra lunch. Klockan 16.20 gick bussen till Enafors och klockan 17.15 lämnade vi Enafors med natttåget tillbaka mot Stockholm.
Och nu är det snart sommar igen så det är bara att börja längta och planera årets fjällvandring, den blir någon/några dar längre och fler nätter i tält. Och i år SKA vi upp på Syltoppen eller Helagstoppen 🙂
Tankedjungeln 