Förra helgen spenderades i ett snöigt Dalarna och trots att jag legat däckad av feber i veckan blev jag otippat pigg till helgen och kunde åka snowboard i backarna i Romme under lördagen och söndagen. Jag längtar redan tillbaka till snö och sol, det är inte alls kul att sitta inne på kontoret när solen lyser därute.
Man är till stor del en produkt av det samhälle man lever i, man anpassas in i en mall som formar en och säger hur man ska vara och hur man ska leva sitt liv. Och det är svårt att leva utanför mallen eftersom hela samhället är anpassat efter denna mall. Men man kan ju då ifrågasätta om det samhälle, den mall som vi lever i verkligen är vettig? Är det så här vi vill leva våra liv? Eftersom jag inte tror på Gud eller ett liv efter detta så är det ju det liv som pågår nu i denna sekund som betyder något, det är detta liv, denna tid som vi måste se till att nyttja till max eftersom det är den enda tid vi faktiskt har. Det känns som att många människor idag är fast i det välkända ekorrhjulet, vilket ju i sig inte behöver vara dåligt om det är av de rätta anledningarna som vi springer där i ekorrhjulet.
Hur kommer det sig att vi skapat ett samhälle där folk antingen jobbar för mycket eller för lite? Ett samhälle där många verkar prioritera prylar framför familj och vänner? När kollegor med småbarn säger att det är svårt att få ihop tillräckligt med jobbade timmar under veckan och samtidigt svårt att få ihop tillräckligt med tid med barnen. Det kanske är dags att omprioritera? Både i våra egna liv och i samhället. Det kanske är så att man inte alls blir lyckligare av en resa till Thailand, ny bil och senaste teknikprylarna? Man kanske skulle bli lyckligare av en semester på hemmaplan, fler cykelresor och mer tid till reflektion och stillhet? Är det verkligen värt att skuldsätta sig upp över öronen och därmed binda upp sig att hela livet behöva heltidsarbeta för att kunna betala av på bolånen som krävs för det?
Det är mycket vi gör som kan ifrågasättas, men är man fast där i ekorrhjulet kan det vara svårt att få tid till att ifrågasätta. Jag har i alla fall (som ni kanske märker) börjat ifrågasätta allt mer. Lever jag på det sätt som jag vill? Hur ska vi leva för att alla människor ska kunna få ett drägligt liv här på jorden både idag och i framtiden? Det är inga lätta frågor och därmed har jag inga raka svar mer än att jag vet att det finns väldigt många saker jag prioriterar högre än att jobba bara för att kunna köpa en massa prylar. Jag vill ha tid till att umgås med familj och vänner och tid till att vara ute och uppleva naturen som vi alla är en del av. Självklart är jag fullt medveten av att jag lever i en väldigt privilegierad tid och i ett väldigt privilegierat land men jag tror att vi har passerat lycklighets-peaken i samhällsutvecklingen, vi har nått det materiella välstånd där vi inte längre blir lyckligare av mer pengar och prylar. Därmed borde det också vara dags att börja ifrågasätta detta och börja fundera på hur vi vill fortsätta utveckla vårt samhälle, för målet med samhället borde ju rimligtvis vara att så många människor som möjligt ska kunna leva sina liv lyckliga?
Ja, många funderingar och frågor som jag väl får skylla på feber-yra alternativt 30-års kris… 🙂
PS. Jag är egentligen rätt nöjd med livet, tror dock att det kan vara nyttigt att hoppa ur det där ekorrhjulet då och då!
I helgen har hela 2 st innestående 30-års presenter blivit nyttjade. Den fösrsta firades i fredags kväll med att jag tillsammans med syskonen gick på ”Svartklubben” och åt middag helt i mörkret. Och då menar jag mörker lika mörkt som i Sala Silvergruva, man såg inte handen om man höll den framför ögonen. Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig men är klart nöjd med resultatet. Först ledasgades man in i lokalen till sin stol, förbi folk somr edan satt ner. Bordet var dukat och första svårigheten var att hitta kapsylöppnaren och hälla upp vatten i sitt glas… Det gick bra, till och med för tre stycken med samma defekta klump-gen 🙂 Sedan bjöds det på tre-rättermiddag och en hel del gitarr och sång. Är imponerad över att de lyckades servera maten och ställa ner tallrikar på rätt ställe och att han som drev stället kunde namnen på alla ca 25 gäster och var de satt (eller egentligen vet jag ju bara att han prickade in oss tre rätt). Det var en tänkvärd upplevelse att stänga av synen för ett tag och fokusera på andra saker. det blev en väldigt avslappnad stämning runt borden och man pratade och sjöng med sina bordsgrannar (dvs även de man inte kände). Tror folk hade lättare för att släppa på lite spärrar och han hade inget problem med att få folk att sjunga med i de sånger han spelade och slutsatsen av det är väl att världen vore en mycket roligare värld om folk helt enkelt kunde bry sig mindre om vad andra skulle tycka om de gjorde si eller så. Av förklarliga skäl har jag inga bilder från denna middag…
Idag var det jag och Patrik som (tillslut)nyttjade en upplevelsebox med brunch på Djurgårdsbrunns värdshus som patrik fick i 30-års present. Vi promenderade i snön från Kungsträdgården ut till Djurgårdsbrunn och åt sen god mat och skålade med varandra, också mycket trevlig present 🙂 Vädret var inte jättekul idag men eftersom jag hade med mig kameran tog jag några bilder och gjorde om till svart-vita.
Här hemma har vi massor med pågående projekt, jag håller på att måla en tavla, har några stickprojekt, oljar in en hylla som ska upp i köket, bygger ett bord och funderar på om jag inte ska sy någonting också. Inspirationen är det med andra ord inget fel på, det blir bara väldigt stökigt här hemma när man vill göra allt på en gång… (plus att Patrik har diver löd- och byggprojekt på gång). Ett projekt som jag i alla fall har avslutat är dessa handledsvärmare (mönster Hulda från ”Vantar för alla årstider”) som har legat i en låda i ett år med bara en av tummarna ostickad, den stickade jag klart igår. Så här i efterhand skulle jag nog valt några färger som det är lite mer kontraster mellan, men de blev ändå ganska fina tycker jag.
Stickor: 3 mm
Garn: Lila – Geilsk bomull och ull
Grön – okänt blandgarn
Ja, hur sammanfattar man egentligen ett helt år? En hel massa saker har ju hänt under 2014 även om det känns som att året gått ganska fort. 2014 var bland annat året då jag formellt haft 3 olika arbetsgivare, kanske lite väl många och nu 2015 planerar jag att hålla mig till en…
Året bjöd på äventyr under mark då vi i februari övernattade nere i Sala Silvergruva, en upplevelse vi aldrig kommer glömma.
Äventyren fortsatte med Japanresa i april då höjdpunkten nog var ön Yakushima och att få se vilda apor i naturen. Även Tokyo, onsen-bad och pilgrimsleden Kumano Kodo har etsat sig fast i minnet.
Sedan blev det midsommar, som nog får gå till historien som min kallaste midsommar någonsin…
Vädret på semestern kompenserade dock det kalla midsommarvädret då vi först i Lofoten hade 28 grader och sol och fick se fantastiska vyer
Att dra norrut var ett säkert kort och även vår vecka på vandring i Sveriges riktiga vildmark Sarek bjöd på riktigt varmt väder och regnkläderna behövde vi aldrig använda. Sarek-vandringen var ett mål vi haft i några år och det var häftigt att genomföra och det var tillräckligt jobbigt som det var och jag är väldigt tacksam att vi inte hade hällregn och 5 grader. Då hade nog upplevelsen blivit en annan… Även Sarek bjöd på magiska vyer
Sommarsemestern innebar också att vi försökte lära oss att paddla kajak uppe i stugan. Det gick väl ganska bra men vi får hoppas på bra paddlingsväder i år och att vi då tar oss till Mjältön och tillbaka 🙂
Under hösten åkte vi ånglok till Gävle och tillbaka, plockade massor med svamp och åkte på weekendresa till Paris.
Ett år som bjudit på det ena och andra men som sammanfattningsvis måste sägas ha varit ett mycket bra år. Tur att man har bloggen så man kommer ihåg allt roligt man har gjort!
Inför 2015 hoppas jag på många fler upplevelser och äventyr och har ett mål om att bli bättre på att göra fler nya saker även till vardags och inte bara under semestern. Vi ska därför försöka turista lite mer i Stockholm och Sverige, därför får det bli Vasa-museet imorgon! (där varken jag eller Patrik har varit sen typ högstadiet då man var måttligt intresserad). Jag håller dessutom på att boka in en dag med hundspannsäventyr i Lycksele i februari, sen har vi ju fått en överlevnadskurs i naturen i present så 2015 kan nog bjuda på äventyr det också!
Andra mål för 2015 är att minska inköpen av prylar (som jag i och för sig redan påbörjat under hösten), där grundtanken måste vara – behöver jag denna pryl? Steg två när man kommit fram till att man behöver en pryl är att då inte falla för billiga prylar utan köpa efter kvalitet. Jag är trött på slit- och släng samhället! I år blir det inte heller några resor långt långt bort, ska vi någonstans ska vi i största möjliga mån försöka åka tåg (Inser dock att det blir svårt med tåg om vi t.ex. ska åka och hälsa på min lillebror som pluggar i Lissabon under våren).
Så, sammanfattningsvis Hej då 2014 – du var ett bra år och Välkommen 2015 🙂
Detta år bjöd på en lång julhelg som i år firades ute på landstället. Den har bjudit på trevligt umgänge, omöjliga TP-frågor, massor med mat och choklad, fantastiskt vackert väder, politiska/filosofiska diskussioner, mängder med te och långa sköna sovmornar. En bra julhelg helt enkelt som sammanfattas bäst med en massa bilder. Observera den i år något annorlunda tomten med fantastiskt vackra skor!
Vi har även varit på musikaler m.m. och jag har stickat klart min kofta, men det får jag helt enkelt återkomma till nästa år!
Tankedjungeln 