Det är svårt att veta hur jag ska börja skriva detta inlägg, men nu är hon efter en lång väntan äntligen här. De 25 juli föddes Alma och det har nu gått ca två veckor sedan dess. Känslorna har svallat åt alla möjliga håll men börjar kanske så smått att stablilisera sig, det är fantastiskt, mysigt, jobbigt, tröttsamt, oroligt och underbart. Varför välja en känsla när man kan pendla mellan allihopa?… 😉

Det känns nu ganska ofattbart att hon fick plats i min mage?