Efter att vi lämnat ett regnigt Norge kom vi till Abisko där solen lyste, även om temperaturen inte riktigt kom upp i sommartemperaturer…

Vi sov en natt på Abisko fjällstation och gav oss sedan iväg ut på Kungsleden. Första dagen gick vi mot Abiskojaure och vi fortsatte några km mot Alesjaure så vi kom utanför nationalparken och kunde slå upp vårat tält. Tanken var att vi sedan skulle gå Abiskojaure – Alesjaure – Unna Allakas – Abiskojaure – Abisko, men som tidigare under semestern i Norge så blir inte saker alltid som man tror. Jag vaknade tidigt i tältet i Alesjaure och hade fått jätteont i halsen och mådde inte alls bra. Vi struntade därför i de 24 km till Unna Allakas och gick istället tillbaka mot Abiskojaure vilket var tillräckligt jobbigt, att fjällvandra 18 km med en dunderförkylning är inte att rekommendera…. men jag var så illa tvungen. Dagen efter mådde jag i alla fall aningen bättre och vandringen tillbaka till Abisko gick bra.

Trots att jag var sjuk halva vandringen så längtar jag ändå tillbaka ut på fjället, alla vardagsproblem bara försvinner och de enda problem man behöver tänka på är var man ska slå upp tältet och att det blir sjukt kallt om handen när man ska fylla på vattenflaskan i fjällbäcken…

Nu har vi vandrat både i Abisko och i Jämtland/Härjedalen. Min förutfattade mening var att Abisko var de ”riktiga” fjällen men jag måste säga att området kring Sylarna är minst lika fantastiskt som området kring Abisko. Från Storulvån kommer man upp på kalfjället betydligt snabbare än om man börjar i Abisko.